FALLER

Är så nära på att inte orka mer. Martina har börjat umgås med sitt ex igen, och jag känner att jag längtar efter Andreas så att jag dör. Vill bara ringa och höra hans röst. Vill sova i hans armar. Det gör så ont.

Varför försvinner inte saknaden? Måste det ta så lång tid? Jag är SÅÅ nära på att ringa honom nu. Vet bara inteom  jag vill höra vad han gör... tänk om han är med henne. Vill inte höra att han inte saknar mig och att han har gått vidare.

Jag saknar när vi bodde ihop. När han och jag hade samma hem, när vi var vi. När vi köpte Toulouse, när vi tittade på Shrek, när vi hade vinkvällar och när vi bara låg i sängen och umgicks. Känns som om hjärtat ska spricka. hur kan det göra så ont? Tror att jag ringer nu i alla fall. Jag lovade mig själv, jag vet. Men det kanske blir lättare att komma över om jag påminns om att han faktiskt inte vill ha mig längre? Måste ringa nu.



Han svarade inte. Kanske var lika bra, men det är så jobbigt.



NOMY - HOLD YOUR HEAD UP HIGH

Your life is complicated too,
but you know just what to do.
The light you give is not in you.

Hold your head up high,
and ths pain will die somehow, somewhere -
just try.

You're living in the dark, where no one can see your tears.
But hold your head up high.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0